Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om fiskar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gråsejen lär vara den fisk, som hufvtidsakligast
lämnar material till den i medicinen använda
fisklefvertra-nen. Han förekommer i oerhörd mängd i Norges
fjordar, särskildt vid norska Ishafskusten. I Porsangerfjorden
såg jag honom under sommaren 1887 i ofantligt stor
mängd. Det var en egendomlig syn dessa stora sejstim
i vattenbrynet, där fiskarne ofta gingo så högt, att
ryggfenorna syntes öfver vattenytan. Helt nära stora Tamsö
såg jag en dag ett sådant stim, som gick upp på ett
grund för att frossa på den därstädes mycket allmänna
tobisfisken (Ammodytes tobianus). Fjorden låg spegelblänk,
och då vi på afstånd sågo det stora sejstimmet, rodde
vi ditåt. Fiskarne höllo sig till en början tämligen lugna,
och på vattnet syntes endast den naturliga rörelse, som
uppkom af att massan gick fram i ytan. Men när stimmet
plötsligt kom upp på grundet, där det helt säkert
sammanstötte med ett stim tobis, då blef det annat af. Vattnet
kom helt hastigt i häftigare rörelse, och de stora fiskarne
hoppade upp och ned samt slogo med sina stjärtar, så
att ett starkt buller uppkom, samtidigt med att vattnet
bokstafligen syntes koka som i en gryta. En mängd
måsar och labbar skyndade dit, och fåglarnes skrän i
förening med det dånande ljudet af fiskarnes plaskande
förhöjde det egendomliga skådespelet. Professor lyilljeborg
återger i »Sveriges och Norges fiskar» följande vers af
den norske skalden Peder Dass, hvilken tydligen har varit
i tillfälle att iakttaga sejen:
»Du spralende Sej! »see jeg naer hade glemt
Din hoppende Springen og lystige Skjemt
Udi mine Skrifter at teigne:
Hvor smuk er din Dands, alt om Midsommers Tid,
Naar Solen er skinnend* og Veiret er blid,
Et Menneskes Hjerte maa kveigne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
