Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jo, men det fins ej tillräckligt med ljus. Kom
får du se själf.»
»Det kommer sig af den mörka dekoreringen»,
sade statsrådinnan. »Det sade jag dig från början,
att vi aldrig skulle kunna lysa upp rummen. Nu kan
det emellertid inte hjälpas, därtill skulle erfordras
åtminstone ett par kandelabrar till.»
»Men det måste hjälpas på något sätt. Vi kunna
inte kompromettera oss till den grad, då vi för
första gången se ’societeten’ här.»
Statsrådet tog den skrikande pojken ur moderns
armar och lemnade honom åt barnjungfrun.
»Om Evald är snäll nu», sade han i en ton, som
han försökte göra smekande, men som i själfva
verket var mycket brådskande och nervös, »så kommer
mamma in till dig sedan du somnat och lägger två
stora, vackra apelsiner på din hufvudgärd.»
Gossen tystnade ett ögonblick vid dessa lockande
förespeglingar, och statsrådet fick ändtligen sin hustru
med sig ut i salongen. Men hans hopp att hon
skulle kunna afhjälpa bristen i upplysningen slog felt;
den var ohjälplig för närvarande och det stannade
vid några förebråelser öfver att hon ej varit nog
förtänksam att eklärera våningen på prof några dagar
förut.
»Hvar är Arla?» frågade nu statsrådet. »Jag vill
se, hur hon tar sig ut. Jag vill hoppas, att du gjort
som jag sagt åtminstone i detta fall och låtit hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
