Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kavaljerer; hon har nyhetens behag och hon har en
»bouquet» af originalitet, som man finner pikant. Hon
ser blyg ut, men hon för sig dock mycket lugnt och
yttrar sig med en säkerhet och sjelfständighet som
förvånar. Hon talar ej mycket, men hvad hon säger
är som komme det från en annan verld än den, som
omger henne. Herrarne bli ibland svarslösa och börja
nästan misstänka, att det spirar en blåstrumpa i denna
blyga knopp — eller också är det moderns pietistiska
idéer, som gå igen.
Konversationen rörde sig, som vanligt vid sådana
tillfällen, kring teatrar, baler, kälkpartier,
skridskoklubben och andra af vintersäsongens nöjen.
Arla var främmande för alt detta. Hon hade ej
sett mer än två teaterpjeser i hela sitt lif, och det
var under de sista dagarna, då fadern hade tagit
henne med sig för att hon ej skulle vara alt för
okunnig vid sitt första inträde i verlden.
»Nå, var det inte en charmant pjes i lördags?»
frågade en kavaljer, som sett henne på teatern.
»Tycker löjtnanten om den?» Hon såg upp på
honom med stora, förvånade ögon. »Jag tycker den
var mycket dålig.»
Löjtnanten höll på att tappa koncepterna; ett
sådant yttrande föll alldeles utanför den vanliga
chargongen. Han hade hittills ej hört någon, som ej
beundrade den ifrågavarande pjesen.
»Dålig! Det må jag säga var högst eget! Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>