Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han kände, att han måste säga något för att
förklara sitt uppförande. Mångårig praktik hade gifvit
honom en viss fyndighet i sådana fall, och han
framhviskade med ett ömt tonfall: »förlåt mig — jag
visste inte hvad jag gjorde. Fröken var så blek — och
jag blef utom mig af förskräckelse, då jag tänkte, att
fröken kanske hade tagit skada af den häftiga dansen».
Hon lyssnade ifrigt till denna förklaring, men
hon var ur stånd att svara honom, hon drog undan
sin hand, som han med en vördnadsfull och bedjande
åtbörd hade fattat, trängde sig förbi ett par personer
och nådde dörren till toalettrummet. Ingen var
därinne för ögonblicket. Hon kastade sig i
chaiselonguen, med hufvudet bakåtlutadt, ögonen slutna och
hjärtat häftigt bultande. Hon kämpade ängsligt emot
gråten, som ville bryta sig fram. Fruktan för att
hon skulle brista ut i tårar tog snart öfverhand öfver
alla andra känslor. Hon hade en viss känslans
blyghet, som alltid kom henne att skygga tillbaka för
att låta någon ana sina sinnesrörelser. Och här kunde
ju i hvarje ögonblick någon komma in!
Hon steg upp och drack ett par glas vatten,
gick några slag af och an, satte sig igen, sprang
upp med krampaktigt knutna händer för att sålunda
kämpa mot den skakning, som den våldsamt kväfda
gråten framkallade.
Hur underbart och ofattligt var ej det, som hade
händt henne i kväll! Ingen människa hade väl
någonsin upplefvat något dylikt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
