Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordna sitt blifvande hem, och hon såg i fantasin en
hel rad med de nättaste små syltburkar, alla
öfverbundna med vaxadt papper och med fint och
prydligt skrifna etiketter — dem skulle hennes man få
skrifva, ty hon hade själf en så ojämn stil. Alla
burkarna stodo ordnade i prydliga rader i skafferiet
på en hylla, som var kantad med virkade spetsar.
Nu kommo amiralinnan och Cecilia, och Minnie
räckte byråchefen sin hand till afsked och såg upp
på honom med sina vänliga förgät-mig-ej-ögon, som
hade samma blick för alla — men han trodde sig i
dem läsa varm, kvinlig hängifvenhet, och han var
lycklig — så lycklig, som man kanske blott är det
en gång i sitt lif.
Cecilia såg skrämmande blek ut efter det svåra
anfallet; men hon hade återvunnit sin verldsvana och
tog afsked af alla.
»Välkommen på vår bal i morgon!» sade en af
statsrådinnorna till dem. »Men fröken Cecilia ser så
klen ut, fröken måtte väl ej mankera oss!»
»Åhnej, tack!» sade Cecilia. »Jag är litet trött,
men sedan jag fått sofva ut i morgon förmiddag blir
jag nog kry igen.»
Eugenie och hennes mor kommo nu fram till
värdinnan för att taga afsked. Friherrinnan hade stor
förmåga att säga banala artigheter.
»En synnerligt angenäm afton», sade hon nu
vänligt beskyddande till statsrådinnan. »Och mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
