Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En bal i ”Societeten”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför ett ja, men så svagt och förvirradt, att modern
genast såg, att det icke var sant. Det var ej Arias
första osanning, tvärtom, hon hade som barn ofta
gjort sig skyldig till detta fel. Hon hade ett så vekt
och känsligt lynne, att hon ej kunde bära den
minsta förebråelse och kunde falla i gråt blott vid en
sträng blick, och därför var hon alltid genast färdig
att neka, så fort hon begått det obetydligaste felsteg.
Men när då modern brukade taga hennes ansigte
mellan sina händer och be henne se sig rätt in i
ögonen, såg hon genast hur det förhöll sig, ty med
ögonen kunde hon dock icke narras. Och sedan hon
blef äldre hade hon stridt så mycket emot denna
svaghet, att hon nästan gått till öfverdrift i sin
sanningskärlek. Hon hade nu alltid så brådtom att
säga hvad som kunde ådraga henne obehag, som
fruktade hon att gifva frestelsen det minsta rådrum.
Modern, som med djup glädje hade iakttagit
hennes många små segrar öfver sig själf, blef mycket
smärtsamt berörd öfver upptäckten af ett återfall.
Hon kunde ej nu gå till väga på samma sätt med
henne, som då hon var en liten flicka. Hon slog i
stället med litet darrande hand upp bibeln vid ett af
de många bokmärkena.
»Fast det är sent skola vi väl inte frångå vår
vana att läsa ett kapitel tillsammans, innan vi gå till
hvila?» sade hon och såg upp på dottern.
Arla ryggade tillbaka och kastade en nästan
skrämd blick på sin lilla taburett, där hon hade isuttit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
