Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dömd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han måste i alla fall en gång göra en
dumhet», sade Rydberg till sig själf, »det låg honom i
blodet, han skulle aldrig kunnat sätta sig i lifvet förr
än han fatt en liten åderlåtning och blifvit af med
det öfverflödiga ungdomsblodet.»
Oaktadt denna filosofi var dock Rydberg mycket
orolig för sin vän och afvaktade med största
spänning några symptom af en reaktion.
Georg var under denna tid helt och hållet
upp-fyld af sin nya lycka; äfven för honom var nu det
närvarande alt, han tänkte ej längre på framtiden,
frågade sig ej hvad följderna skulle bli af denna i
det hela så onaturliga förbindelse. Finnarnes
medfödda motvilja och misstroende mot ryskorna i
förening med deras betänksamma lynne gjorde en sådan
förbindelse till något ytterst ovanligt. Men Georg
var ett ögonblickets barn i motsats till flertalet af
sina landsmän; han bråddes på sin svenska mor,
som var af en liflig och fantasirik natur. Och ödet
hade fört honom i Saschas väg just då han mer än
eljest var mottaglig för passionens lockande
hviskningar.
Och så, som hon förstod att älska! Hur hon
kunde hängifva sig! Det fans ett djup af obunden
naturkraft hos denna kvinna, som mäktigt fängslade
och beherskade hans finare danade natur. Hos I10-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
