Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doktorns hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maste, då han i sådana fall ej har det erforderliga
lugnet.
Då doktorn nu emellertid kom att tillbringa så
många timmar både dag och natt i sin hustrus
sällskap började hans sinnesstämning mot henne att
blidkas. Alt sedan hennes första samtal med den
främmande läkaren hade det kommit en sådan underlig
ro öfver hennes väsende. Icke längre ett spår af
denna öfverspända häftighet och känslighet, som
plägat beröra honom så obehagligt. Och icke längre
dessa anfall af förtviflan och öfverdrifna
själffÖrebrå-elser, denna förkrossade ödmjukhet som väckt hans
missaktning lika mycket som den retliga stolthet, som
aflöste den, stött honom tillbaka. Det var ett lugn,
ett jämnmod och en viss själfmedveten värdighet, som
i början förvånade honom, men som snart i förening
med det obeskrifligt sorgsna, lidande uttrycket i det
bleka, dödströtta ansigtet började stämma honom vekt.
Hon var så* behaglig där hon rörde sig tyst kring
sjukbädden; ja, i sjukrummets halfdunkel var hon
stundom nästan vacker igen, liksom i forna dagar.
Hon talade mycket litet, svarade ytterst fåordigt på
hans tilltal, men blicken var icke längre skygg
såsom förut; hon kunde tvärtom se honom rätt in i
ögonen, icke vänligt, icke ömt såsom fordom utan
— han var något osäker om uttrycket i denna
blick — det låg något forskande på samma gång
som förebrående däri. Underliga känslor rörde sig
nom honom där han satt och iakttog henne; han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
