Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doktorns hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blick, räckte afvärjande handen emot honom och sade
med bortvändt ansigte: »Du har en gång förbjudit
mig att någonsin beträda din tröskel. Jag skulle
inte häller ha gjort det nu, om jag inte hade något
att säga dig, som vi ej kunna tala om inne i
barnkammaren.»
Hon gick några steg framåt rummet, men
stannade åter, i det hon stödde båda händerna mot
ryggen på en stor länstol.
»Nu är Rutger snart alldeles frisk», började hon.
»Jag tror nog att du redan i nästa vecka kan resa
till prestgården med honom igen.»
»Det är inte min mening att skicka honom
tillbaka till prestgården», inföll doktorn. »Han skall
stanna hos dig — hos oss!»
Han ville fatta hennes händer, men hon flyttade
dem ej från stolsryggen.
»Nej», sade hon och såg honom stadigt in i
ögonen. »Du har ju sagt mig, att jag inte är värdig
att uppfostra mitt barn — och det är jag inte häller
— inte ånnuh
»Men du tyckes vara på god väg att öfver vinna
din —» han sökte efter ett skonsamt uttryck — »din
böjelse. Du har inte på hela denna vecka...»
»Och vet du, hvilken strid det kostat migl»
utbrast hon. »Vet du, hvilka gräsliga kval jag lidit.
O, jag trodde mången gång att jag skulle bli tokig!
Men så länge jag fruktade för gossens lif, lyckades
jag ändå att motstå — oron för honom och din ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
