Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doktorns hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Doktorn var djupt upprörd. »Har Selmer sagt
dig det?» sade han. »Nåja, det är möjligt att han
har rätt. Sådana fall finnas, men de äro mycket
sällsynta. Och om någon räddning skall vara möjlig
— ack, stackars barn, du anar inte, hvilka lidanden
du då först måste genomgå. Vet du, hurudana de
äro, de där vårdanstalterna, som du talar om? Du
skall där komma tillsammans med de djupast fallna
människor — du skall blifva behandlad med hårdhet,
du skall lida de förfärligaste förödmjukelser. Om
någon bot verkligen finnes, så består den endast däri,
att du absolut afhålles från alla spritdrycker. Du
kommer att gråta, du kommer att bestorma din
om-gifning med böner, du kommer att söka stjäla dig
till hvad du åtrår — du behöfver behandlas med
oböjlig stränghet — och alt detta ensam i ett främmande
land — bland kallsinniga, likgiltiga människor — i
en sådan anstalt — det är ju omöjligt, det är en ren
dårskap att tala om något sådant! Jag förstår inte
hur Selmer...»
»Du talar om förödmjukelser», sade hon kallt.
»Och tror du att någon förödmjukelse kan kännas
djupare än den du låtit mig undergå! Dessa
främmande människor skola alltid behandla mig med
medlidande, ty de skola ju veta, att jag lider af en
sjukdom, som jag ej rår för. Men du! har du haft något
medlidande med mig, då du låtit mig känna hela
tyngden af din missaktning — då du behandlat mig
som en förbryterska. Du talar om ensamhet! Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
