Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religionens mysterier endast ha betydelse för barn
och obildade, men ej äro i stånd att tillfredsställa
fullt utvecklade, själfständigt tänkande varelser.
Det var egentligen lusten att disputera, som först
lockade henne att höra den nye predikanten. Hon
hörde så många af sina vänner okritiskt beundra
honom, att hon längtade efter att få visa dem alla
de svaga punkterna i denna vältalighet, all den brist
på logik och sundt förnuft, som hon var öfvertygad
om att finna där.
Hennes yngre syster, Tea, och hon följdes åt
första gången. Båda systrarna voro smittade af sin
tids skepticism och kritiklust, men deras
utgångspunkter voro dock vidt skilda. Tea var kritisk
emedan det roade henne att förlöjliga och emedan hon
hade en naturlig kvickhet, som alltid drog skrattarne
på hennes sida. Hon hade också den talangen att
rita karrikatyrer och sökte gärna ämnen för dessa.
Ellinor åter önskade ingenting högre än att se sin
kritik afväpnad inför något, som kunde vara värdt
beundran. Teas satiriska anlag voro en hemlighet
för alla utom hennes närmaste vänner, hon visste,
att ett skarpt hufvud i männens ögon är en gåfva af
mycket tvifvelaktigt värde för en kvinna, och som
hon var behagsjuk använde hon i sällskapslifvet sitt
goda hufvud till att dölja, att hon hade något hufvud
als. Ellinor åter var alltid färdig att inlåta sig i
strid for sin öfvertygelse och att gifva sig själf som
insats i kampen för hvad hon aktade högt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
