Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utån att se på henne gick han förbi henne och
in i kyrkan.
Ellinor kände hur krafterna började svika henne.
Mattheten tog öfverhand och hon segnade ned på en
sten intill kyrkmuren och här blef hon sittande med
händerna för ansigtet. Hon hade ej kraft att gå in
i kyrkan, ej mod att höra mer af denna förfarliga
lära, som fordrade så mycket mer än någon mänsklig
vilja förmådde gifva. Ett fönster stod öppet öfver
hennes hufvud, så att hon tydligt hörde salmsången
från kyrkan. Musiken verkade lugnande på hennes
själsoro och så småningom kom det öfver henne ett
slags domning, så att hon till hälften inslumrade och
lätta drömsyner sväfvade igenom hennes hufvud. Hon
sof icke djupare än att hon drömde att hon sof. Hon
var ute på sin långa resa mot södern — vattnet låg
spegelklart och rundt om på stränderna stodo träden
och knoppades i den varma vårsolen. Luften var
uppfyld af musik som ljöd likt orgeltoner! Och hon
låg på en soffa på däcket midt i solen och sof — bara
sof! Ack hvad det kändes ljufiigt efter de många
genomvakade nätterna!
Men en klar, metallisk stämma hördes nu öfver
land och vatten, och musiken tystnade och hela
naturen stod och lyssnade till hans ord: »Hvilken som
vill behålla sitt lif, han skall mista det, och hvilken
som mister sitt lif för min skull, han skall finna det».
Hon upplyfte långsamt ögonlocken och såg sig
omkring. Där, djupt under hennes fötter, låg vattnet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
