Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans arm för att promenera framåt den mattbelagda
gången mellan de höga krukväxterna och statyerna.
»Men skulle inte jag få — få komma efter?»
frågade Kagg, som blef modigare då han hade henne
så där vid sin sida och slapp att stå ansigte mot
ansigte med henne.
»Jo, jag skulle kanhända inbjuda grefven till
någon af mina fester», sade hon och böjde sig litet
emot honom med något af ett leende under de långa
ögonfransarna.
Nu var det alldeles slut med grefvens
uppfinningsförmåga — han blickade liksom in i ett bottenlöst,
svart djup. Hur var det möjligt att finna en utgång
ur denna labyrint, hvari hennes svar hade indragit
honom?
Slutligen tycktes hon dock bestämma sig för att
komma honom till hjälp.
»Hvad begär grefven af mig för eganderätten
till slottet?» frågade hon och stannade åter midt
framför trappan, i samma ögonblick som orchestern
spelade upp inne i balsalen.
»Ingenting!» svarade han, förtjust öfver detta
tillfälle att visa sig ridderlig. Han vågade till och
med lindrigt trycka hennes hand, som hvilade på
hans arm.
Hon skrattade igen — ännu mera trött och
glädjelöst än förra gången — och därefter blef hon
i hast mycket allvarsam, drog sin arm ur hans och
sade med sin mest kalla och öfverlägsna ton:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
