Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det hade ej varit så från början. Första tiden
de voro gifta hade Nina med stor ifver egnat sig åt
det husliga, men som hon var fullkpmligt oerfaren,
hade hon begått åtskilliga små misstag. Doktorn hade
en gång funnit henne i köket gråtande öfver
kokboken, och från den stunden beslöt han att barnet
skulle befrias från dylika bekymmer, och gick genast,
Oaktadt Ninas lifliga invändningar, och anstälde en
hushållerska. Nina kände sig kränkt öfver att på detta
sätt blifva afsatt i sitt eget hus — mer kränkt, än
om hennes man yttrat sitt missnöje med hennes
oförmåga och fordrat att hon skulle lära sig att sköta
sitt hus själf. Då skulle hon nog också lärt sig det,
ty hon hade så god vilja. Men från den stund
hushållerskan kom, satte hon ej vidare sin fot i köket.
De hade redan varit gifta i fem år, men voro ännu
altjämt midt upp i smekmånaden. Doktorns tid var
strängt upptagen och han hade aldrig kunnat egna
så mycket som en hel dag åt sin hustru. Men för
hvarje ledig mellanstund var det hans högsta glädje
att höra hennes muntra småprat, och ingenting kunde
så vederkvicka honom efter en sträfsam och ofta
be-kymmerfull dag som att blicka in i dessa vidöppna
blå förgät-mig-ej-ögon, hvilkas rena, lugna blick han
ej kunde fördraga att se griimlad af den flyktigaste
skugga.
De hade blott en enda sorg, och det var att
deras äktenskap ej skänkt dem några barn. Första
året hade de haft ett hopp, som gick om intet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
