Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hittills hade doktorn tillbragt alla jular på landet
med sin hustru hos hennes farmor, men detta år hade
han så många sjuka, att han ej kunde resa bort en
enda dag. En ogift moster till Nina inbjöds att fira
julaftonen hos dem, men trots alla dyrbara presenter
som växlades var stämningen litet tryckt.
Doktorn kunde ej undgå att tänka på sitt
barndomshem, som, Oaktadt all den stränghet där rådde,
ständigt stod för honom i ett kärt och vördadt minne.
De hade varit många syskon, och voro hvardagarna
delade mellan arbete och tuktan och kosten tarflig
och knapp, så fick man om helgdagarna roa sig så
mycket grundligare och äta sig så mycket mer mätt,
och dessa feststunder stodo också så lysande och
fulla af jubel för hans minne. Ja, såsom julen firades
där, var det först en riktig jul. Men här i de dystra
rummen utan barnröster och barnfjät föreföllo honom
julgranen och gåfvorna blott som en teaterdekoration
eller en betydelselös ceremoni, afsedd att dölja den
inre tomheten.
»Om vi skulle ställa till en barnbjudning
annandagen», utbrast han plötsligt och klappade Ninas
händer, som ännu sysslade med paketen på julbordet.
»Hvad säger du om det, skulle det inte vara trefligt?
Vi bjuda alla barnen i de familjer, där jag är läkare
— och så låta vi dem dansa kring julgranen och
plundra all den där granna konfekten — ty hvad
skola vi själfva med den att göra.»
Nina samtyckte med en viss tvekan. Att se alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
