Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och skörden håller på att förderfvas, skall man då
inte också bedja honom att afvända regnet och låta
solen skina igen?»
»Det kan man göra. Man kan gå till Honom
med alt som till en fader.»
»Ja, och han är också lika nyckfull och
ombytlig som en jordisk fader, naturligtvis. Först på
morgonen tänkte han: i dag skall jag låta regn och
hagel störta ned öfver jorden, så att all skörden blir
förstörd och det blir hungersnöd i landet, på det att
människornas sinnen må ödmjuka sig och deras
njutningslystnad och lättsinne blifva straffade — men så
fram på förmiddagen når honom en mängd böner
från betryckte landtmän, som hällre vilja njuta af
lifvet än taga emot denna Herrans tuktan. Då ändrar
han sig och säger: må människorna förblifva i sina
synder. De bedja mig så mycket — jag kan inte
säga nej.»
»Vi böra ju alltid tillägga till våra böner: ske
din vilja», sade hon och såg upp.
»Det är märkvärdigt, hvilka själfulla ögon hon
har!» tänkte kandidaten. »Om det bara funnes
något motsvarande inombords.»
»Men hvad är det då för mening i hela bönen»,
fortfor han. »Låt mig taga ett exempel. När er man
friade till er — —»
»När min man — men hvad hör det hit?»
»Jo, det skall jag strax visa er. Skulle ni tyckt
om, om han då hade tillagt: ’var för all del oförhindrad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
