Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Och mina barn — skulle jag lemna dem vind
för våg medan jag ströfvade omkring i skogen?»
»Era barn — ja, de skulle just må godt af, om
ni lemnade dem litet lösa tyglar och läte dem trafva
omkring som ett par unga fålar — jag försäkrar er,
det riktigt upprör mig att se, hur ni misshandlar era
stackars barn.»
»Misshandlar?»
»Ja, just misshandlar! Ni gör dem till små
tynande krukväxter, afsedda att pryda era fina salonger
i stället för att låta dem växa fritt i regn och
solsken. Det är förskräckligt att se barn, som äro så
väluppfostrade, att de inte äro i stånd att begå det
minsta tjufpojksstreck. Lille Emil är ju till den grad
klemig och pjunkig, att jag såg honom sitta på en
sten och storgråta härom dagen, emedan han gått
vilse och aldrig mer skulle hitta hem till mamma —
och då var han inte mer än 20 steg härifrån uppe i
backen. Och Elisabeth — hon är redan en riktig
liten farisé, som slår sig för sitt bröst och tackar
Gud att hon inte är som statbarnen, hvilka hon såg
i slagsmål med hvarandra häromdagen. Med hvilken
min hon sade: ’det är fult att slåss’ — och då jag
invände — ja, nu får ni banna mig igen — ’det är
visst inte fult, det är som det skall vara’, hur hon då
granskade mig från hufvud till fot med en min af
förolämpad dygd, tog Emils hand och gick bort med
honom, sägande: ’Kom, Emil, det är styggt hvad
kandidaten säger. Snälla barn slåss aldrig’. Ja, vet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
