Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon ville icke blifva älskad af honom — nej, hon
ville bara ha rättighet att själf älska honom — tyst,
förstulet, utan hopp och utan önskningar — bara det
att älska var för henne lycka nog — det var det
enda, som gaf lifvet innehåll, det enda, som var värdt
att lefva för — kring detta enda var det som hennes
drömmar alltid kretsat — detta enda ämne hade hon
diktat om i tusen olika former. Ibland var det
fiendehärar som stodo utanför stadens portar, och hon gick
ut ibland dem med en fridspalm i sina händer och
förband de sårade och sjuke, och en döende rysk
officer älskade henne och bad henne att hon skulle
skänka honom en kyss innan han dog och hon
mottog i den kyssen hans flyende ande — eller drömde
hon, att Christus åter kom ned på jorden och hon
satt vid hans fötter som Maria och lyssnade till hans
ord och hennes hjärta klappade högt af fröjd då hans
hand blott helt flyktigt vidrörde hennes hår. Sådana
drömmar hade hon ofta haft och hade känt sällheten
genombäfva hvarje fiber i sin varelse. Hennes
drömmars största extas var dock när hon tänkte sig själf
buren af änglar till den högstes tron, för att sedan
lefva hos honom ett lif, som blott hade till mål att
dyrka och tjäna.
Gurli brukade ibland skämtsamt yttra, att hon
vore skapad till att blifva ett pelarhelgon — och själf
kunde hon stundom hemligt önska, att hon kunnat
blifva nunna och lefva endast för andaktsöfningar.
Men lika litet som nunnorna kunna förjaga alla verlds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
