Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hofrättsrådet vände på skeden och granskade den
noga.
»Så ripig den är», sade han. »Jag fruktar att
husjungfrun far illa med silfret; jag har sett henne
lägga knifvar och gafflar tillsammans, då hon bär
ut dem till diskning.»
»Vi skola kanske lemna bort det till upputsning»,
sade Arla förströdd.
»Hvad tänker du på? Redan!» utbrast han. »Det
skulle vara den största misshushållning. Det är bättre
att genom aktsamhet och omtanke söka förekomma
skada än att — men hvad är det — hvarför rycker
du till så där?»
»Jag tyckte, det ringde.»
»Nej, mamma», ropade Elisabeth. »Det ringde
inte — det är säkert.»
»Men hvarför ryckte du till så?» envisades
hofrättsrådet. »Om det också hade ringt, var det väl
inte något skäl att rycka till. Jag tror vi skola tala
vid doktorn om dig — du är bestämdt inte rask.»
»Jo, det är jag visst», svarade Arla, otåligt.
>Men hvarför skulle du då ryckt till så där?*
upprepade han. »Det är ju ett tydligt nervsymptom.»
Hennes nervsystem var verkligen i uppror i detta
ögonblick; hon gick till pianot och började spela,
hvilket alltid mycket roade båda barnen och
fängslade dem vid instrumentet där de stodo andäktiga
på hvar sin sida om henne och lyssnade. Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
