Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
misstag, — också mig vill du väl då hälst vara
kvitt.»
»Dig — nej dig — till dig ämnade jag säga:
följ med mig ut till nya verlden. Låt oss
någonstädes i den fjärran vestern bygga oss ett hus och
odla vår jord och lefva för hvarandra. Där skulle
jag kunna få ro att utarbeta några af de stora
planer jag har i mitt hufvud — dessemellan skulle vi
resa och studera lifvet — men du skulle vara min
helt och hållet och slita de band, som binda dig här.
Ty alt sedan vi kommo hit har ditt hjärta varit mer
deladt än förut. Det är detta, som varit mig så
pinsamt, att dina meningar, dina åsigter, dem har du
hämtat af mig — men ditt hjärtas längtan har dragit
dig bort från mig. Om du ännu älskar mig, så bryt
nu för andra gången med alt det förflutna och följ
mig!» Han hade fattat hennes händer och forskade
med spänd uppmärksamhet i hennes drag.
Hon drog sig med ångest tillbaka från honom.
»Hur kan jag resa nu?» utbrast hon. »Hur kan
jag öfverge mina barn igen just nu, när jag är på
väg att återvinna dem och när de snart skola mista
sin far!»
»Jag har bedt dig välja — du har valt», sade
han, doft. »Du är mor mer än du är hustru — och
mor till barn, som inte äro mina, som afsky och
missakta mig och som det inte ens är mig tillåtet
att söka vinna. Jag har således intet annat att göra
än resa utan dig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
