Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— det var Elisabeth — det var hennes dotter. Den
lilla flickan hon lemnat var nu en lång, smärt
ungmö med böjdt hufvud och sänkta ögon, hängande
ljusa flätor och en enkel svart sidenklädning med en
liten smal spets kring hals och ärmar. Men hvad
hon såg svag och spenslig ut med smala axlar och
hopklämdt bröst! Och hur blek hon var! Alt för
blek med alt för tydliga spår af sinnesrörelser, som
varit för starka för hennes ålder!
Statsrådinnan, Maria och Emil hade åkt med
henne; de stego nu alla ur vagnen utan att ha sett
Arla. Hon ville följa tätt efter dem, men
tillbakavisades af en kyrkvaktare.
»Den här ingången är bara för läsbarnen och
deras slägtingar.»
Hon gick bort från kyrkan och irrade omkring
en stund på gatorna, som nu sågo nästan folktomma
ut efter den starka tillströmningen nyss. Hon ville
icke gå in i kyrkan. Hon ville icke sitta på afstånd
bland den stora, likgiltiga hopen och se sin dotter
utan att få omfamna henne. Hon ville icke höra
denne prest, som hon anklagade för att ha vändt
hennes dotters hjärta bort från henne. Hvarför hade
han icke användt sitt inflytande öfver detta unga
sinne till att lära henne att religiös hänförelse icke
hade något värde inför Gud, då den ej utgick från
ett kärleksfullt och förlåtande hjärta? Hvarför hade
han lärt henne att i religionens namn döma och
fördöma sin egen mor?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
