Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Alie, Rikard tycker det är så konstigt af dig,
att du håller dig undan på detta sätt» — fru Rode
talade i den halföppna dörren in till Alie, som satt
och skref, »han är riktigt förargad på dig. Kom
ut nu!»
»Jag har inte tid», svarade Alie utan att se upp.
»Jag måste få af det här brefvet i dag.»
Först vid middagen visade hon sig åter, och fru
Rode såg, att Rikards blickar nu underkastade henne
en tämligen omild kritik. Detta gjorde henne med
ens så förunderligt varm om hjärtat för Alie. Hon
höll i själfva verket af henne som en dotter och tålde
aldrig af andra den minsta anmärkning mot henne.
Hon ville gärna att hennes son skulle beundra henne —
bara han icke fäste sig vid henne på allvar. Hvarför
hon egentligen var så rädd för detta gjorde hon sig
icke riktigt reda för.
»Det är bäst Rikard väljer någon, som jag aldrig
förr sett», brukade hon ibland helt uppriktigt säga
till Alie. »Jag har så stora fordringar, att ingen som
jag känner någonsin kan tillfredsställa mig. Därför
vill jag inte känna henne förr än det är för sent att
ändra — då får jag naturligtvis lof att försöka vara
nöjd.»
Detta hade dock icke hindrat henne att oroas af
den lifligaste svartsjuka å sonens vägnar hvarje gång
hon sett någon annan man egna Alie sin hyllning.
»Hvad alt är sig likt här», sade Rikard, då de
efter middagen suto tillsammans alla tre. »Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
