Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om förmiddagarne arbetade Rikard några timmar
inne i sitt rum på ett större krigsvetenskapligt verk, till
hvilket han samlat material under sina resor. Han
tålde då ej att störas af ett enda ljud — ingen fick
röra sig i rummet utanför, ingen fick ens taga i en
dörr. Alies rum låg på ena sidan om salen, hans på
den andra. När det då någon gång hände att hon
kom in utifrån, då han satt och arbetade, ville hon
ej gå igenom salen, utan kunde sitta långa stunder
i köket och vänta på, att han skulle gå ut. Detta
såg modern, men det föll henne icke in att göra
någon invändning häremot. För henne var det
själffallet, att alt och alla skulle underordna sig under
hans trefnad.
Före middagen voro alltid både modern och Alie
ute i köket och hjälpte kokerskan med matlagningen,
oroliga för att ej middagen skulle bli färdig på
klockslag. Alie sprang af och an, lyfte på grytlocken,
stack in ett vedträ i spisen för att det skulle brinna
bättre, hälde upp soppan, hjälpte till med dukningen
och vände på roastbiffen, mycket ängslig för att den
ej skulle blifva lagom stekt. Rikard hade blifvit så
bortskämd, att han nästan aldrig kunde få någon
mat här hemma, som smakade honom. Modern
skaffade hem kött från stadens förnämste slagtare
och öfveransträngde sig i ekonomiskt afseende för
att kunna bjuda honom ett godt bord. Han var
visserligen alt för älskvärd för att göra någon direkt
anmärkning, men hans kritiska blickar, den försigtig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
