Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans hals, om han tvingas att lefva i små och trånga
förhållanden! Och liksom tant inte visste, att jag är
en sådan natur, att i samma ögonblick jag märkte
eller bara anade något sådant skulle jag, till hvad
pris som hälst, försvinna ur hans lif!»
»Och först och sist!» fortfor hon efter en paus,
och hennes stämma var nu sväfvande och osäker,
»liksom tant inte visste, att han als inte älskar mig,
att han bara inbillar sig det, därför att han trifs i
mitt sällskap och därför att du och jag hålla af
hvarandra — och — sådana där yttre anledningar.»
Fru Rode var förstummad. Den fråga, hon hade
velat komma fram med och tvinga henne att besvara
på samvete: »älskar du någon annan, efter du afvisat
honom?» dog på hennes läppar. Tycktes det ej i
själfva verket framgå af alt hvad Alie nyss sagt, att
hon dock verkligen älskade honom? — Ej en tanke
på sig själf — endast på honom och hans lycka.
Detta rörde moderns hjärta djupt, hon drog Alie i
sina armar, kysste henne och sade: »men om du ändå
misstar dig, Alie? Om han i alla fall verkligen älskar
dig? Då är det ju klart att du, och endast du, är
den, som kan göra honom lycklig.»
»Nej, det tror jag i alla fall inte. Om han också
älskade mig verkligt nu — fast det gör han inte, det
vet jag — jag är alt för klarsynt, ser tant, det är
min olycka — men om — så skulle jag kanske inte
kunna säga nej. Ty man säger inte nej till Rikard —»
hon stannade, och det for ett uttryck af öm stolthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
