Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så borrade hon in ansigtet under den gamlas
haka och så kom det fram med en skälfning i
stämman: »Åh, hon är den lyckligaste — den
lyckligaste varelse på jorden!»
»Alie, älskade barn — känner du det så?
Hvarför visade du då själf tillbaka samma lycka, då den
erbjöds dig?»
Än en gång lyckades det Alie att, efter sin
gamla vana, beherska sitt känsloutbrott med ett
skämt.
»En sådan fåfäng gammal mamma», ropade hon
och kom åter fram med ansigtet. »Tror hon nu inte
strax att jag menar, att den största lycka på jorden
är att få hennes son till man. Nej — hon är den
lyckligaste därför, att hon vågar tro på sin lycka.
Att känna sig älskad och att tro, att man kan göra
honom lycklig, som man älskar — ja, det är det
bästa, jag kan tänka mig. Men ser tant», hon knäppte
händerna öfver den gamlas axel och lutade
smeksamt sin kind däremot. »En sådan lycka fins bara
för den Eva, som inte ännu bitit i äpplet, och som
därför inte blifvit fördrifven ur det omedvetnas
paradis. Nu förstår jag mycket väl, att det är sådana
kvinnor, som männen älska.»
»Du skulle således inte bita i äpplet, Alie, om
du ännu hade valet fritt?»
Hon svarade ej strax. Hon blef stående i samma
ställning och ögonen blickade allvarsamma och
grubblande framåt rummet. Slutligen upplyfte hon huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
