- Project Runeberg -  Ur lifvet / Tredje samlingen. Kvinnlighet och erotik ; Gusten får pastoratet ; Gamla jungfrun ; I fattigstugan ; En brödkaka ; Moster Malvina ; Gråtande Venus /
124

(1882-1893) [MARC] Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heteji!» fortfor den unga flickan. Med en häftig
och «kanske lite grof men dock icke oskön åtbörd
slängde hon det upplösta håret tillbaka ur pannan
och sprang upp.

Fru Holmberg iakttog henne med intresse; det
var ett intelligent, vackert ansigte och hela uttrycket
vittnade om en rastlös sträfvan efter att gå framåt,
utveckla sig själf och förbättra sin ställning.

»Vi ska se till, hvad som kan göras för er. Jag
ska nog laga att ni far hjälp att komma på seminariet
igen och vi ska tala vid läkaren om er hälsa.»

I sin välmening anade hon icke själf den
fruktansvärda vigten af dessa sina ord. Hennes
erfarenhet af lifvet sträckte sig ännu icke längre, än att hon
trodde att det som var rätt och bra alltid måste lyckas
och att det som var skeft fans det alltid någon bot
för. Ock därför tvekade hon icke att hos den unga
flickan väcka en förhoppning som för dennas fantasi
blef till ett bestämdt löfte. Understödet till att
fortsätta studierna var redan funnet, läkaren hade redan
gjort henne frisk ock stark, vägen var öppen, på alla
herrgårdarna var hon daglig gäst, fattigstugan hade
sjunkit ner i jorden eller var i alla händelser så långt
borta att den ej rörde henne vidare. Fru Holmbergs
säkra ock friska, lite burdusa men så äkta välvilliga
väsende var så oändligt förtroendeingifvande, och
den unga flickan kramade hennes händer under
tacksamma tårar, utan att hennes beskyddarinna i minsta
mån oroades af det ansvar hon påtagit sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:35:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urlifvet/3/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free