Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och in i den trasiga kjolen, utan att se på hvad hon
gjorde.
Fadern gjorde en tvär svängning på stolen och
vände sig till tant Marie.
»Där hör ni, min goda tant Marie, hur vi
uppfostra våra barn», sade han med ett retligt skratt.
»Det är min hustrus principer — flickor ska vara
själfständiga och veta, hvad di vill, säger hon alltid.
Ja, Gud sig förbarme, hvilka hustrur det ska bli af
den sortens flickor.»
»Jag vill inte bli någon hustru», mumlade Lisa.
Otto slog till ett flatskratt.
»Det fins ingen karl, som kommer att besvära
dig häller, det kan du vara lugn för.».
Helt ofÖrmodadt for fadern upp från stolen, tog
den i sin kraftiga hand och lyfte den högt, samt
satte hårdt ned den igen, i det hans ögon foro
oroligt omkring, och hans drag skälfde.
»Kan jag få ha frid i mitt husi» skrek han med
en vrede, som tycktes alldeles oproportionerlig för
tillfället. »Jag kan ju inte komma inom dörren, utan
att jag hör gräl och käbbel — jag står inte ut – ni
gör mig galen!»
Han gick öfver golfvet med stora steg, öppnade
hårdt dörren till sängkammaren och stängde in sig där.
Hustrun och tant Marie sågo på hvarandra.
Barnen hade alla blifvit dödstysta.
Denna tystnad hade varat i flere minuter, då
den slutligen bröts af fru Hallin, som lade pannan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
