- Project Runeberg -  Ur lifvet / Tredje samlingen. Kvinnlighet och erotik ; Gusten får pastoratet ; Gamla jungfrun ; I fattigstugan ; En brödkaka ; Moster Malvina ; Gråtande Venus /
211

(1882-1893) [MARC] Author: Anne Charlotte Leffler
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon ej var bjuden som andra, för att de hade något
nöje af henne, utan endast af ett slags barmhärtighet,
och detta medvetande kränkte henne och gjorde
alltid hennes gång tung upp för dessa trappor. Och
ändå sade hon aldrig nej till en bjudning, ty dels
var det allt godt att få sig en ordentlig middag
ibland till omväxling med den dåliga, hämtade maten,
dels fick man väl lof att se lite folk och höra lite
nytt från världen emellanåt, så att man inte blef
en riktig enstöring,5 som inte hade reda på
någonting.

Men i dag var hon ovanligt förströdd och konstig
under hela middagen. Hon tog desertskeden till
soppan, lemnade flera rätter orörda, och när någon
sade skål vid hvilken ända af bordet som hälst, for
hon upp som om hon fatt en stöt, lyfte sitt glas och
smålog frågande och förbindligt hela bordet rundt.
Och det var en sådan öfverdrifven och ansträngd
hjärtlighet i hennes lyckönskningar till de förlofvade,
dä deras skål dracks, att det lät liksom tonen från
ett sprucket instrument.

»I dag var moster Malvina ovanligt härlig», sade
flickorna till hvarandra, dä de gingo från bordet.
»Hon var så förtjust att få vara med pä en så här
fin middag, så hon visste inte till sig. Och så glad
hon är öfver att Hulda gör ett så godt parti — hon
tycker visst att det kastar lite glans öfver henne
också.»

Fru Hjort, som hade åhört denna anmärkning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:35:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urlifvet/3/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free