Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satt af ’det, och han kunde ej aflägsna sig därifrån
utan att känna en oresonlig fruktan att han på något
sätt skulle mista det, en längtan efter det, som efter
ett lefvande väsende, hvars lif berodde af honom.
Mer än ett par veckor kunde han i alla
händelser ej vara borta, så mycket mer som han — han
tänkte derpå med ångestsvett — ju måste lemmt af
arbetet till bronsgjuteriet senast i september.
Medan han gick där och funderade på, hvart han
skulle taga vägen och utan att i själfva verket ha
någon utsigt till att kunna resa alls, fick han bref
från sin halfsyster, den hjärtans beskedliga Lina, som
alltid varit nästan som en mamma på samma gång
som syster för honom. Hon, som i många år hade
önskat att en gång få komma och se hur han hade
det i Rom, hade verkligen fullföljt denna plan sista
vintern och hade då tillbragt tre månader där med
honom. Detta hade också i sin mån bidragit till att
sista tiden blifvit så dyr för honom, ty han ville
naturligtvis aldrig låtsa om för Lina, att han hade det
så knappt, utan bjöd till att vara artig värd så godt
han kunde. Inte kunde han alltid gå med henne på
den där tarfliga restaurationen vid Ripettan, utan han
måste naturligtvis föra henne omkring äfven till de
dyrare — och så var det droska, teaterbiljetter och
utfärder, naturligtvis. Lina var visst så ängslig for
att komma honom på några utgifter, så hon sökte
alltid sticka sig fram och betala, när hon bara kunde
komma åt — men det kunde han ju inte tillåta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
