Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afsedt för att lugna de resande. »Pappa sofver alltid
med laddad bössa, så att här kan ni vara lugna
som i er moders sköte. Och dessutom är det så fa
af karlarne här, som har rätt att bära bössa.»
»Skön tröst», sade Ville skrattande till damerna.
»Ni vet väl att det endast är de, som ä misstänkta
som röfvare, som inte far tillåtelse att bära bössan.
Den är annars mycket nödvändig för dem, eftersom
de alla ä jägare.»
Till yttermera lugnande tilläde den yngre systern:
»Du vet nog, att de allra flesta bär bössa ändå, fast
de inte har lof. Ciprianeserna är ett dåligt folk, det
är då säkert», fortfor hon. »Men inte är det farligt,
när här är främlingar i huset. Men ibland, när vi ä
alldeles ensamma här, och till och med pappa kan
vara borta — ja, då kan man inte tordas sluta ögonen
på hela natten.»
Den äldre systern gjorde miner till den yngre,
att hon skulle tiga med sådant prat och denna
rodnade härvid och tycktes ursäkta sig.
Ville Björk satt och såg på den vackra flickan,
medan hon talade, och tog liksom mått af hennes
proportioner. Det var en blondin, fast icke i den
nordiska genren. Hyn var icke genomskinligt klar
med röda rosor som hos den nordiska blondinen,
utan sammetslik och liksom mättad af solglöd,
ögonen voro blå men icke som förgätmigej utan som
violer, håret var icke gult som kornet utan matt
gråaktigt som sand samt öfverflödande rikt. Den äldsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
