Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mela. Han kom lyckligt in i sitt rum utan att ha
blifvit upptäckt och knackade nu på hos systern
samt bad henne i en torr och knapp ton, som ej var
lik honom, att packa sin koffert strax, emedan de
måste resa följande morgon.
»Hvarför det i all världen?» frågade Lina häpen.
»Jag kan inte förklara dig det nu — det är
något, som fordrar min närvaro i Roma strax.»
»Och hur — hvarifrån har du fått underrättelse
om det? Du fick ju intet annat bref med posten än
det från tyskan.»
»Jag kan inte ge dig några förklaringar, säger
jag ju. Vi måste resa, det är nog.»
»Och den stackars Carmela? Du kan väl inte
tänka dig att lemna henne ensam här bland dessa
förskräckliga människor, som misshandlar henne. Vi
måste väl då åtminstone ta henne med oss?» ,
»Om du ville vara god låta bli att komma fram
med några orimliga förslager!» snäste han, ur stånd
att beherrska sig. »Jag anhåller att få sköta mina
angelägenheter själf.»
»Gu bevars, Ville lille, jag ska visst inte —»,
framsnyftade Lina, djupt sårad öfver den ton,
brodern för första gången tillät sig mot henne.
»Och jag vill be dig att inte ens nämna något
för Carmela», fortfor denne. »Jag står inte ut med
några afskedsscener. Jag vill inte att hon ska veta
något förrän vi redan ä borta. Jag ska skrifva till
henne sedan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
