Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag rest upp monumenter af honom. Men han hade
lofv^t henne, att hon skulle få gå på teatern i afton,
och hon var sysselsatt med tanken på sin toalett.
Han hade gått ut ett slag ensam på
eftermiddagen. Det var ej utan, att han gick och väntade
på ett telegram — och som han hade bytt bostad
när han gifte sig, var han ej säker om, att man skulle
bära det till honom ordentligt.
När han kom hem och öppnade dörren till
sängkammaren, märkte’ han att hans hustru, som satt
framför sitt toalettbord, plötsligt, i samma ögonblick
hon hörde honom, blåste ut det ena ljuset.
»Hvarför gjorde du så?» frågade han förundrad.
»Hvad då?» hon fäste en nål i håret och han
såg blott hennes nacke.
»Hvarför blåste du ut ljuset?»
»Inte gjorde jag det. Jag har inte haft mer än
ett tändt.»
»Carmela I»
Då hon hörde det missnöjda tonfallet, sprang
hon upp och kastade sina armar om honom samt
lade hufvudet in mot hans bröst på det där ödmjukt
smeksamma sättet, som var så intagande hos henne.
»Vi gjorde alltid så hemma, både Costanza och
jag», sade hon. »Mamma blef så ond, om vi brände
två ljus.»
»Barn», sade han och log åter beundrande. Han
hade kommit till den punkten att finna hennes
strykrädsla rörande och hennes små osanningar förtjusande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
