Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall vara obunden af alla teorier. Att härma
naturen, och det den fula lika väl som den sköna — det
bör vara hans enda sträfvan. Alt det andra är bara
gammal utdöd romantik.
Då Ulla visade sig alldeles omöjlig att vidare fa
i tal fortsatte damerna sin väg, följda af docenten
och ifrigt samtalande.
Den lilla himmelsblås blåa band, hvarmed den
blå bomullsklädningen var öfversållad, fladdrade och
vippade vid hennes små snabba och trippande
rörelser. Från den hvita halmhatten flöt en blå slöja, det
rödaktiga, ljusa håret bucklade sig litet kring den
höga, blanka pannan och de blå ögonen sågo så
milda och madonnaaktiga ut, då hon såg upp på den
höga, stadiga fröken Suhr vid sin sida och föraktligt
utropade: idealitet! Skönhet! Ack, det är ju bara
fraser. Hvem tror på sådant nu för tiden.
Det är verkligen beklagansvärdt, sade fröken
Suhr och hennes stämma vibrerade, beklagansvärdt
att en sådan förfärlig missriktning —
Mer hörde icke Ulla, ty nu försvunno de
samtalande vid en krök af vägen.
Men hon hade icke sutit länge ensam, då ett
annat par närmade sig. Det var Falk och fru Krabbe,
som gingo tätt tillsammans, han nedböjd öfver henne
och talande ifrigt, hon tyst med ögonen nedslagna
men insupande hans ord med hela sin varelse.
Den svarta, tätt åtsittande drägten, den matta
blekheten på hennes kind gaf en egendomlig relief åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
