Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagen efter kom Krabbe på eftermiddagen och
besökte Falk på hans rum. Han var mycket generad
först, dels emedan han alltid var lite blyg för sin
norske bror, dels emedan han fann sitt ärende både
onödigt och obehagligt.
Äja — dom pratar så mycket dumheter,
började han helt tvärt, som om Falk hade sagt något.
Men jag frågar inte mycket efter sån’t där. Lite
kurtis — herre gud — ungt blod — men är det något
värre? Det är bara det jag ville veta. Att hon är
lite kär — det har jag ju sett länge — men det går
öfver, sade han och slog ifrån sig med hanqjen.
Sån’t där går alltid öfve.r. Men jag vill inte veta af
några svinaktigheter! röt han plötsligt till. Hustru
min ger sig fan på att det inte varit något sådant —
^men se fruntimmerna är nu aldrig att sätta tro till,
fortfor han i godmodigare ton. Han var alltid fullt
öfvertygad om, att alla hans hustrus fel voro
gemensamma för hela hennes kön, och betraktade dem så- >
som sådana med stort öfverseende.
Men du, min kära bror Falk, du som är en riktig
karl — det är därför fruntimmerna är så galna i dig —
rent språk nu, hederspojke!
Det har intet andet forekommet mellem din hustru
og mig end en vanlig kurtis, svarade Falk, og det er
slut med det*også nu.
Skönt, utbrast Krabbe och.slog Falk på akseln
med en väldig smäll. Låt oss nu gå ned på
schwei-zeriet och ta oss en toddy och låta folk se, att vi är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
