Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aftonen hade blifvit vacker efter den stormiga
dagen. Himlen var klar mot vester öfver hafvet.
Ulla öppnade fönstret och lutade sig ut.
Men söta Ulla, hvad tänker du på, ropade fru
Rosenhane klagande. Tror du jag tål vid att sitta
vid öppet fönster, sedan solen gått ned. Vet du inte
att luften då är full af mikrober — det behöfs inte
mer för att skaffa mig ett recidiv äf min frossa.
Ulla drog igen fönstret med en otålig åtbörd —
det var så kvalmigt därinne. Hon öppnade en eau
de cologne-flaska och slog litet därur på händerna.
För all del, klagade den sjuka häftigt. Sätt
proppen i — sätt genast proppen i! Hvar kommer
den flaskan ifrån. Att Etty kan vara så tanklös och
bära in den hit, när hon vet — nej, det var säkert
fru Krabbe, som glömde den här i dag. Nu förstår
jag, hvarför jag haft så ondt i hufvudet hela dagen.
Det plågade mig straks fru Krabbe kom in, att hon.
var sä parfymerad. — Vill du inte gå in i min
sängkammare och tvätta händerna — jag kan inte
uthärda –
Men snälla tant, det är ju bara en inbillning;
sådan här eau de cologne förflyktigar genast — det
käns inte spår af någon lukt.
Ulla blef förskräckt öfver verkan af dessa ord.
Den sjuka hade rest sig upp i stolen. Med en hand,
som flög upp och ned af sinnesrörelse, pekade hon på
dörren och framstötte: Gå! Gå! Jag tål inte — när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
