Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Reddet mit liv! utbröt han. Nej nu begynder
det naesten at blive latterligt. Det er utrolig, hvad en
tom mave kan skabe for fantasier. Lad os endel i g
begynde på at spise straks, ellers blir det rent galt.
Den stackars Etty stod där nästan i samma
ställning som hon stått den aftonen, då hon väntade
på att han skulle föra henne i dansen — gestalten litet
framåtböjd, armarna till hälften upplyftade, uttrycket
väntansfullt och lyckligt.
Hon hade ej uppfattat de ord, som utbytts mellan
Nelly och Falk, men då hon nu såg honom vända
sig bort från henne utan så mycket som en vänlig
blick, fick sorgen ett lika rörande uttryck i detta
väkslande ansigte, som den strålande lycksaligheten
nyss. Ögonen miste sin glans och blefvo dimmiga,
munnen drog ihop sig med en litet krampaktig rörelse.
Man satte sig ned att äta under en mycket tryckt
sinnesstämning. Man hade tänkt sig en liten scen
som vid den förlorade sonens återkomst;
glädjeyttringar öfver räddningen, ömma utgjutelser —
visserligen också litet bannor, men mest förlåtande godhet —
och den gödda kalfven på bordet. Men då man nu
med en viss understruken ifver räckte honom alla fat
och uppmanade honom att äta och dricka för att
stärka sig, skickade han alt ifrån sig igen och
vägrade att förse sig, tils damerna hade tagit förut.
Men är ni då inte alldeles uthungrad? frågade
Evelina.
Hvorfor? Ikke mer, end alle andre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
