Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att förena sig, att föröka sig — det är
hufvudinne-hållet af hela lifvet — för de högsta som för de
lägsta djuren. Tror ni inte på det, miss Harriet?
Visst inte — det är bara de, som jämt läser
romaner — som Florence till exempel, som får
sådana inbillningar i hufvudet
Men fiskarna och fåglarna läser inga romaner
— och de tänker ändå alldeles som miss Florence.
Som jag! Jag vet inte, hvad Harriet pratar.
Har ni sett två fjärilars kärleksmöte eit vårdag
i sölen, miss Florence? Är inte det, som den
vackraste roman? Och säg mig, när ni drömmer om
kärlek, har ni någonsin drömt något skönare än
denna kärlek af en dag, bara från solens uppgång
till dess nedgång — men så intensiv, så stark, ätt
de båda dö däraf. Och kan ni tänka er något
ljuf-vare än två par vingars smekning — två par vingar
af guld och purpur och sammet och siden och allt
det som är mjukt och yppigt och vällustigt — har
ni sett hur de trassla’ in sig i hvarandra, de två
ving-paren, så att de se ut som en enda varelse, och hur
de sedan flyga tillsammans upp mot höjden, allt
högre och högre — tills de slutligen försvinna för
våra blickar — sedan mot aftonen falla de ned i
någon lund och ni ser bara ett par liflösa små kroppar,
som kännas kalla och tunga, om ni tar dem i
handen. Vore det inte bättre, om också vi människor
kunde älska så? Eller har ni, i någon af era romaner,
läst en vackrare kärlekshistoria?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
