Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång i dörren — och därefter, med ett litet,
föraktfullt, förbittradt »pah!» aflägsnade han sig snabbt.
Då hon hörde hans bortdöende steg i korridoren
sjönk hjärtat inom henne och det kom öfver henne
som en plötslig mattighet ofvanpå den starka
spänningen nyss. Hon klädde skyndsamt af sig, lade sig
till sängs och blåste ut ljuset.
Ja, nu var allt slut! I morgon bittida skulle hon
resa — och hon hade nekat honom det tillfälle att
fa taga afsked af henne, som han bedt om och
hvar-till hon dock gifvit ett slags stumt samtycke! Skulle
han väl efter detta komma och söka upp henne mer?
Af falsk blygsel hade hon åter igen fördärfvat allt —
och troligtvis för alltid! Hon vred sig våndfullt i sin
bädd och’kunde ej tänka på att somna.
Natten var så där tryckande kvaf, som den endast
kan vara i södern — utan ett luftdrag, så starkt
ångande af vällukter, att man tycker sig kväfvas, och
den minsta rörelse, blott att räcka ut handen eller
jämka kuddarna, medför ett ’svettbad.
Hon slutade med att ligga fullständigt orörlig
med armen under nacken och stirrande genom de
öppna balkongdörrarna utåt stjärhimmeln, som
framskymtade gnistrande och flammande mellan loggians
hvita kolonner.
Hon låg så, då hon plötsligt såg utsikten skymd
af en mörk gestalt, som fyllde dörröppningen.
Hennes ögon vidgade sig och stirrade stela och orörliga
på denqa ’ uppenbarelse, som blott syntes henne som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
