Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visiter i sitt eget rum, ska hon känna sig riktigt
förnärmad.
Nå, som du vill. Hon har fått röda kabinettet
till sin salong.
Alie låg ännu på soffan och snyftade, då hon
hörde en kort, snabb, lite nervös knackning på sin
dörr. Hon kände den så väl. Tårarna tvärstannade
och hjärtat stod liksom stilla af väntan. Hon kände
som om hon ville kväfvas af en blandad känsla af
hopp, lycka, ångest och blygsel — ja, blygsel,
kvinnlig blygsel öfver, att hon varit mer trofast och mer
stark än han — att hon hållit fast, när han velat
släppa. Qch hon kände, att om han ej visade sig
glad öfver, att hon kommit, om han än en gång bad
henne resa, så vore hon färdig att springa ut genom
fönstret.
Då intet svar kom på hans knackning
öppnade han dörren och trädde in. Hon satt till
hälften upprätt i soffan och höll ännu näsduken för
halfva ansiktet, i det hon dock blickade upp mot
dörren.
Han såg i ett ögonblick, att hennes ögon voro
svullna af gråt, att hennes hår var i oordning, som
då man borrat hufvudet in bland kuddar samt att
hon blifvit mager, med något långdraget i
ansiktet och halsen, som skadade hennes utseende, men
som grep honom djupt och kom liksom en ny
lifs-källa af ömhet att på ett ögonblick kvälla fram inom
honom. Han var med ett språng framme vid soffan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
