Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rest — men sedan? Då hon for i diligensen, om
natten, öfver det vilda bergspasset! Hon ville taga
platsen på taket, denna förtjusande dubbla fåtölj, i
hvilken de båda suttit, när de kommit, och hvarifrån
bråddjupen på sidorna syntes så svindlande — och
så — om natten — med ett språngl Ja, det var det
enda, som återstod henne.
Mot aftonen greps hon af en outhärdlig ångest.
Tänk, om han redan förverkligat, hvad hon tänkte
på. Om han tagit afton-diligensen och rest! Nej,
hvad var klockan? Diligensen gick kl. 9. Det var
ännu tid.
Och förtviflad, besinningslös, glömmande allt
annat för den enda tanken att hindra honom att resa,
började hon att springa vägen fram åt byn.
Han stod ännu utanför hotellet och rökte. Det
var redan mörkt, och han väntade henne icke mer.
Men han hade vägrat att gå in till bordet, där de
andra gästerna samlats till aftonmåltiden. Då
värdinnan envisades att han dock skulle äta något, hade
han dundrat ett: lämna mig i fred! så energiskt, att
ingen mer tordes närma sig honom. Han såg den
stora, tunga postvagnen med sex hästar komma
långsamt släpande upp eäiot stationen, och han stod just
och funderade på, om han skulle gifva sig af redan
i kväll, då han hörde små, ifriga steg och såg en
liten, kvinnlig gestalt komma springande emot sig.
Han kastade bort cigaretten, tog ett par steg
emot henne, öfvertygade sig om att det var hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
