Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
söndringar tvifvelsutan efter sådana prästerliga öfvergrepp
skulle få en stor framgång.
Därefter omtalade R. en märkvärdig tilldragelse från
Norrland. Där hade för några år sedan ett fruntimmer,
mamsell N., råkat i djup andlig nöd. Förgäfves hade
hon vändt sig till sina »ordinarie» själasörjare; och äfven
hennes anhöriga hade låtit kalla några för kristendom
och andlig upplysning väl kända personer, präster och
lekmän. Men allt hade varit förgäfves. Ty då dessa
personer efter samvetsgrann pröfning funnit, att hennes
andliga tillstånd icke vore förhärdelsens, såsom hon själf
trodde, utan däremot en djup och synnerligt svår
an-fäktning, så hade de velat med Guds ord trösta henne
och hade motsagt hennes egna påståenden, att hon var
»en förhärdad och af Gud öfvergifven skrymterska».
Hon åter ansåg, att deras förhoppningar om henne
endast berodde därpå, att de ville henne väl och därför
icke hade hjärta att »säga rent ut», eller ock att de icke
förstodo hennes tillstånd.
Då kom en dag för några år sedan den gamle
lekmannapredikanten Erik Andersson från Ockelbo till
hennes hem. Ehuru hon numera ansåg hvarje samtal
med människor gagna till intet, utan för det mesta
gick i stum förtviflan, ville lion dock icke undandraga
sig att tala med Erik Andersson, när hon af de sina
enträget uppmanades därtill.
E. A—n gjorde henne då ingen enda fråga, utan
lät henne själf berätta. I början gick detta långsamt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
