Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA MINNEN AF J. LUMSDEN. gi
predikan, och stängde in sig i sin kammare för att efter
dagens två ansträngande gudstjänster njuta någon hvila,
innan han beredde sig till den tredje, aftonpredikan.
Han hade icke länge legat på sin soffa, förrän han
insomnade, och drömde att han vandrade i sin trädgård
och gick in i en löfsal för att där i ro få läsa och
meditera. — Under det han var sysselsatt härmed, tyckte
han sig höra någon komma in i trädgården. Han steg
då upp för att se efter hvem det kunde vara. — Han
hade icke gått långt förrän han upptäckte, att det var
en af hans närmaste vänner, en själasörjare med stor
arbetskraft och utmärkta gåfvor, som var allmänt aktad,
äfven af världen, för sitt nitiska och outtröttliga arbete i
församlingens tjänst.
Men då han nalkades sin vän, öfverraskade det
honom att se, huru dennes anlete var prägladt af djup
dysterhet, med spår af den häftigaste sinnesrörelse, som
syntes förorsakad af bittra samvetskval.
Efter den vanliga hälsningen frågade den nykomne
honom, hvilken tid det var på dagen, hvarpå han
svarade: »Tjugofem minuter öfver fyra». Då vännen hörde
detta, sade han med djup förtviflan: »Då är det blott
en timme sedan jag dog, och nu är jag fördömd».
,»Fördömd? O, huru förfärligt! Och för hvad?»
frågade den drömmande läraren.
Svaret lydde så: sDet är icke därför, att jag skulle
varit lat i min tjänst, ej heller därför att jag icke
predikat det sanna evangelium, eller för att jag icke varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
