- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
162

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var en underlig känsla att, endast vägledd af
fångknektens lykta, vandra uppför den mörka torntrappan,
höra slamret af den tunga nyckelknippan, när dörren
till fängelset öppnades, samt några ögonblick därefter
stå ansikte mot ansikte med en dödsdömd mördare.

Sedan pastor Wessblad nämnt mitt namn och bedt
Buhr med allvar lyssna till hvad jag sade, gick han
för att lämna oss ensamma. Dörren öppnades, nyckeln
vreds om utifrån, och jag var instängd. Jag hörde pastor
W—d och fångknekten långsamt gå utför torntrappan.
Snart bortdog det sista ljudet af deras steg, och jag
satt allena med mördaren i det dystra rummet, som
endast sparsamt upplystes af talgljuset i fångknektens
kvarlämnade lykta.

Vi sutto en stund tysta och sågo på hvarandra.
Jag »ropade» i mitt inre till Herren om nåd att kunna
rätt börja mitt samtal; ty mycket kan bero just på
begynnelsen och det första intrycket. Sedan frågade jag
Buhr om verkliga orsaken till det brott, för hvilket han
nu satt häktad.

Långsamt, tvekande och försiktigt begynte Buhr
sitt svar, litet emellan spejande efter hvad intryck hans
ord på mig gjorde. Men småningom blef han allt mera
språksam; och slutligen, efter några korta inpass från
min sida, syntes det att han erfor likasom en lättnad
att få fullt öppet utgjuta sitt hjärta för någon, som ville
tåligt och med deltagande höra på.

Det var en sorglig historia. Hans far hade varit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free