Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT MINNE AF JOHAN BRING.
209
utan fara för motsägelse yttra, att den ofantliga
framgång och tillväxt, som denna anstalt vunnit under det
första halfseklet af sin tillvaro, näst Herrens nåd får i
väsentlig mån tillskrifvas nitet, dugligheten och den
ihållande bönen hos anstaltens egentlige ledare och
styresman, chr Johan Bring, om man ock lifligt erkänner
allt det trogna stöd, som han erhållit af många
medhjälpare och vänner. Hvad Johan Bring för
Diakonissanstal-ten varit, därom ville och kunde jag ha mångt och
mycket att förtälja. Men då snart en långt kraftigare
penna skall i sin helhet skildra denna hans lifsgärning,
må jag nu vara tyst därom. Och detta så mycket mer,
som den händelse jag här egentligen vill teckna, icke
berör hans offentliga verksamhet, utan blott framvisar
ett af de drag ur Brings enskilda lif, hvilka gjort
honom så högt älskad af alla som kommit honom nära.*)
I medlet af 1870-talet bodde i Stockholms närhet
en troende prästman, som jag här kallar pastor F., jämte
sin gudfruktiga hustru och deras fyra små barn. Pastor
F. hade genom en svår sjukdom blifvit urståndsatt att
sköta sitt ämbete. Han hade erhållit några års
tjänstledighet och lefde nu endast af hvad han genom sitt
®) Ett annat af dessa drag, som visar Brings djupa, äkta
ödmjukhet, må dock äfven anföras. Då jag en dag för två år sedan besökte
honom, kommo vi i samlal om vår nära 40-åriga vänskap, om de flydda
åren af vårt lif och om vårt säkerligen ganska nära förestående
hemförlofvande från arbetet. Bring yttrade då om sin verksamhet följande
ord, som oförgätligt inpräglade sig i mitt minne: »Ack, broder, när
jag ser tillbaka på mitt lifs hela arbete, så tycker jag att det inför
mina egna ögon, och huru mycket mer då inför den Heliges, förefaller
IV(idström, Ur minnet o. dagboken. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
