Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
270 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
ur hans heliga lidandes sår. Och ju mer de skåda
därpå, dess närmare nalkas de och omskapas till hans
afbild. Och hans namn skall skimra ut igenom dem, ty
han bor i dem. De lefva allena i honom.
Om de hade valt för sig själfva, eller deras vänner
valt för dem, — då skulle de kanske valt annorlunda. De
skulle då blifvit härligare här på jorden, men mindre
härliga i hans himmel. De skulle hafva fått Lots del, icke
Abrahams, om de hade stannat, om han dragit sin hand
undan och låtit dem gå tillbaka, — och hvad hade de
icke då förlorat? Hvilken förlust på uppståndelsens
morgon! Men han uppehöll dem äfven då, när de voro
nästan ovilliga. Mången gång var deras fot nära att
vända tillbaka. Men af barmhärtighet höll han dem
uppe: och nu, redan i detta lifvet, veta de att allt hvad
han gjorde var väl gjordt. Det var godt för dem att
»sid allena med honom», och att icke deras, utan hans
vilja skedde med dem. Af människors bifall och pris
fingo de ej så mycket som många andra, men de fingo
hans kärlek och ynnest; de blefvo icke »höjda till
skyarna» af beundrares pris, men de höjdes upp till hans
nådatron; de blefvo föraktade i denna värld, men dess
högre aktade i sin Herres ögon.
Den andra uppsatsen, blott undertecknad med L. A.
(hvilka initialer, såsom förf. själf sedan meddelade mig,
voro begynnelsebokstäfverna till den en tid därefter
saligen hemgångna L. Almqvists namn,) innehöll en kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
