Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2*]2 UR MINNET OCH DAGBOKEN.
än hon. Att det var mörkt, oroade henne ej nu. Ja,
brodern svepte ibland sin vida kappa om henne, så att
det blef alldeles svart för hennes ögon, — men hon höll
då blott hårdare broderns hand och var så trygg, så
lycklig i hans skydd. Och han förde henne, som hon
väl visste, hem till det ljusa, fröjdfulla fadershemmet.
O, låtom oss besinna vår väg! Gå vi, som hon på
sin första vandring, bort till ett dunkelt, främmande mål?
Gå vi ensamma, otrygga och i mörker? Eller ha vi väl
vändt om vid den allra bäste vännens hand; gå vi trygga
i hans vård — om vi ock ej alltid förstå hans ledning ?
Fatta vi fastare tag i hans starka, trofasta hand, när
det mörknar omkring oss, vissa att han dock väl
bevarar oss? Längta vi med fröjdfullt hjärta till det ljusa,
saliga fadershuset, där han beredt oss rum och dit han
förer sina dyrt återlösta barn?
Framåt! Hemåt! Vare så vårt valspråk!
Budbäraren utgick under sitt första år i 3,000 ex.,
steg under det andra året till 4,500, under det tredje till
7,000, samt hade sedan 1864 allt fort ett
prenumerantantal, som växlade mellan 12,000 och 14,000. Ar 1873,
då den stora striden om försoningsläran begynt, gick
prenumeranternas antal ned till omkr. 10,000, men steg
sedan åter till 11,000, vid hvilken siffra det höll sig till
år 1876, då jag öfverlämnade Budbärarens redigerande
i pastor O. Petterssons händer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
