- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
362

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

362

Jag försäkrade honom, jag var lika visst en lutheran som han själf, samt
frågade om jag för honom finge läsa Es. 53:dje kap. Därtill samtyckte
ban. Under det jag höll på därmed, inrusade en hans svåger, som utropade :
»Ut med eder, fördömde läsarepräst! Kan ni inte unna en hederlig
karl att få dö i fred!» Jag fick nåd att förblifva lugn, men ropade
till Herren i mitt inre, samt fortsatte att läsa till kapitlets slut. Under
läsningens lopp mildrades de båda männens sinnen, så att de sade mig
tämligen vänligt farväl, och den sjuke räckte mig handen, när jng gick.

På e. m. bref från baron J. Alströmer, som kallat mig att blifva
lärare för hans trenne söner Baronen återkommer ej hit förr än i
augusti. Detta vållar, att jag blir ledig hela sommaren. Men — om
man lämnar sig i Guds hand och vill stå till hans förfogande, så leder
han alltid »händelsernas gång», så att man kommer just dit man skall
komma. Hvarthän skall han leda mig denna sommar?

Maj ij>. I Väktaren i dag lästes en uppsats om »Baptismens
utsikter inom Sverige». I den samma anföres ett yttrande af Veuillot
i en nyligen skrifven uppsats i den katolska tidningen Z1 Univers. Veuillot
säger: »Jag beklagar djupt, att icke Huss blef bränd långt tidigare än
som skedde, och att icke Luther fick samma dod som han> . . . »Det
var en stor olycka, när den världsliga makten undandrog sig att hjälpa
kyrkan i att utrota kättare. Mot sådana finnes intet annat medel än
bålet, svärdet eller repet.» — Gud vare tackad, att vår dyre lärofader
och Kristi rena evangelium, som af honom åter bragtes i ljuset, icke
kunde nås af de katolska prästernas händer. Men om kyrkligt hat
vore dödande — o, huru många trogna kristna skulle icke då ännu
i dag blifva martyrer!

Maj ij. På aftonen bjuden till Regementspastor D — t
(bibliotekarie hos kronprinsen), hvilkens fru är en ungdomsvän till min mor.
En »icke-god» afion! Värden själf var en världspräst i fullaste mening,
ovanligt världslig, ja frivol i sina yttranden. Att komma i något
kristligt samspråk med honom var omöjligt; dock samtalade vi något i
kyrkliga frågor. Han höll styft på »kyrkan», försvarade
konventikel-plakatet, förkastade all pietism såsom blott »skadande kyrkan» o. s. v.
lians fru och dotter tycktes däremot kraftigt kallade af Guds
förekommande nåd, men rädda att bekänna hvad de innerst trodde. Bland
de öfriga gästerna var en major N—r, som länge och med synbart in’
tresse samtalade med mig om Guds rikes ting.

Maj 17. Tidningarna ha i dag innehållit öfverläggningsämnen
för det blifvande Prästsällskapsmötet. Bland dem var ett, som frap-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free