- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
372

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

.och min disc.ipel, August, — alla stodo nu så lefvande för mitt minne,
som om det varit i går jag råkade dem. Och i själfva verket, när
vi i evigheten återse hvarandra, skall hela jordelifvet blott synas som
en dag, men — »en dag, på hvilken en evighet beror.»

Strax på e. m. gick jag upp i bergen ofvanför »Fjellstuen»,
excellensen Due’s sommarvilla. Där valde jag mig en god plats med den
härligaste utsikt öfver staden, Djurgården och sjön, lade mig ned i
gräset och läste Osea Fåglarna sjöngo i trädkronorna under mina
fotter och öfver mitt hufvud; i både naturen och ordet talade Gud till
min själ, och jag erfor en försmak af den saliga evighet som stundar.

Men sedan jag hemkom, har jag hela aftonen hört världens
stämma, så som den talar när den blir fri från alla band af samvete
och konvenans. I trädgården tätt under mitt fönster, som jag för
värmens skull nödgades ha öppet, har hållits fest af gräddan bland haute
voices herrar: diplomater, högre ämbetsmän och gardesoflicerare. I
början gick allt någorlunda städadt till; men allt eftersom det ymniga
pokulerandet löste tungornas band, blef språket allt mera rått och
ohyfsadt. Den ena frivola historien efter den andra omtalades, litet
emellan afbruten af skallande gapskratt. Slutligen föreslogs att man
skulle dansa. En del af herrarne, som knöto hvita serveter öfver
hufvudet, skulle föreställa damer. Under skoj och skratt, som stundom
mera liknade tjut, dansades en fransäs som slutligen öfvergick till
cancan. Jag har hört talas om »simpla baler*; men vid dem kan det
knappt gå yrare till än i afton i denna krets. Om jag för någon
omtalade alla de uppträdandes namn, skulle man häpna; ty dessa namn
tillhöra Stockholms n. v. allra finaste societet. Den kanske ystraste bland
alla var danske ministern, den redan ganske ålderstigne baron
Sc—1-P1—n, som var klädd till dam med servet på hufvudet, och med
hvilken i synnerhet de yngre officerarne hade mycket nojs Hvad han
tillät sig själf och andra öfversteg allt hvad jag kunnat tänka mig. —
Först sent på natten slutade denna »glada fest», som sedan fortsattes
i våningen en trappa upp.

Juli 4. »Stor middag» hos Klingbergs, i anseende till sonen
Ottos födelsedag. Bland gästerna var äfven kyrkoherden Lindsten samt
två andra präster. Jag såsom informator i huset blef anmodad att
»hålla sällskap och vara treflig>. Hvad kunde och borde jag göra för
att i någon mån tillmötesgå denna önskan.

Jo, jag fick en idé, gick upp på mitt rum efter en ovanligt
intres-sant m is siöns berä11 else af den berömde Merle d’Aubigné, ur hvilken jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free