- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
374

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374

henne att åter börja läsa i sin bibel, sade hon sig icke äga någon
sådan, ej heller ha tid att köpa någon. Hon bad mig därför att skaffa
henne ett ex. af Nya testamentet, samt lämna.det i paket till Brita från
Rättvik (så var hennes namn) i deras »kasern», vid Allmänna gränden
på Djurgården, där hon bodde jämte alla sina i båtbolagets tjänst
anställda kamrater.

Juli 7. Lämnade hos kullorna några goda böcker och nya
testamenten. — På e. m. ute vid Drottningholm; viktiga händelser. . . .

På aftonen ville en drucken herre skjuta sig på verandan här;
men herr K. slog honom öfver armen, innan skottet hann gå af.

Juli 9. En för mig alltid oförglömlig dag. Har för första
gången förkunnat Guds ord i en kyrka, då jag kl. 4 predikade aftonsången
i Ladugårdslandskyrkan. Kände mig både lycklig och djupt
förödmjukad . . . Bland åhörarne voro Rudin och hans fästmö, som efteråt
vänligt tackade och uppmuntrade mig.

Därifrån gick jag till Engelska kyrkan, där en skollärare Lidström
från Filipstad talade, varmt och godt.

Julj 12. E. m. hos Thams, jämte flere andra vänner. Vi
samtalade bl. a. öfver den frågan: nHvarför var Kristus så bittert hatad
af de skriftlärda och fariseerna?» Vi kommo öfverens om, att
orsakerna därtill voro flera och af olika art. Först och främst var Jesus
själfva kärleken och sanningen, och de skriftlärde kände genast vid
sammanträffandet, att i honom bodde en annan ande än i dem. Sådant
väckte deras ovilja. Till en tid hoppades de dock, att Jesus skulle inse,
att för vinnandet af kyrklig framgång var det honom nödvändigt att
stå väl hos de kyrkligt maktägande. Men då han icke tycktes förstå
detta, utan fri och oberoende af kyrkliga myndigheter gick den väg
hans Fader visade honom, då växte deras ovilja till fiendskap. De
började ’>söka något, som de kunde anklaga honom för.» (Luk. 11:54)
Och snart funno de mer än de vågat hoppas. Herren Jesus, som »gick
omkring, görande väl och hjälpande alla», förkunnade Guds vilja och
råd; men på »fädernas stadgar» aktade han föga. Icke så, som om
han ville gifva någon anstöt; tvärtom (se orden i Matt. 17:27). Men
när de mänskliga stadgarna stodo i vägen för den himmelska
kärlekens verk, visade han, att »människosonen var herre till och med öfver
sabbaten.» Så fick han heta »sabbatsbrytare». Judarnes stränga
kyrkliga föreskrifter (t. ex. om tvagningar af krukor, käril och händer)
åsidosattes ofta af Jesus och hans lärjungar. Likaså de judekyrkliga ord-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:37:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free