Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
inträde i orden, skall jag med synnerligt nöje stå till tjänst i hvad
jag möjligen kan. Men det är just icke mycket!»
Jag stannade flere timmar hos den vänlige gamle mannen, som
hade mycket lärorikt att förtälja om sina erfarenheter af världens
opålitlighet, vänners ombytlighet och Herrens trofasthet.
Juli iq. På morgonen besök af en obekant ung man, en
magister Gustaf Flyborg från Lund, som jag snart efter anden igenkände
som en sann broder i Herren. Vi blefvo ock strax »bröder», följdes
åt upp i »min skogspark», där vi tillsammans bådo och läste i bibeln,
lian skulle denna gång ej stanna i Stockholm mer än några dagar,
men hoppades få återkomma hit som präst och få anställning här. — Tänk,
om vi en dag såsom ämbetsbröder finge tjänstgöra vid samma kyrka!
(Flyborg kom också hit, och vi fingo många dyrbara gemensamma
erfarenheter, hvarom mera sedan.)
Juli 24. Fru Kl:s namnsdag. Stor supé i trädgården; mycket
och fint folk, regementsmusik och kanonskott. Blef bekant med Beijer,
som kände dem och mycket umgåtts i deras familj.
Juli 26. På aftonen Bellmansfest. >Par Bricol» hade sin högtid
i våningen under mitt rum, hvilket jag nogsamt erfor.
Juli 2J. På f. m. åter hos Lagman C. Kyrkoherden i Lofö
vågade ej upplåta kyrkan, utan tillåtelse af ärkebiskopen. Lagman C.,
som personligen väl kände ärkebiskopen, hade då skrifvit till denne
och begärt tillåtelse för mig, som har venia i Stockholm och Strängnäs
stift, att för en gång få predika i Lofö församling; men ärkebiskopen
hade vägrat, utan att uppgifva något skäl.
L. C. talade ock med sorg om den ytliga kristendomen hos några
unga damer, som han nyligen varit tillsammans med. De hade sagt,
att det var >så roligt» att höra goda predikningar och >så roligt» att
vara ute med världen. Iian fruktade därför, att deras kristendom var
blott »en rolighet», ett slags ny sport, en pikant omväxling med de
andra nöjena i världen, och att deras sinnen vore utan djup och utan
allvar. Jag blef helt bestört öfver hans ord, och hoppas att han denna
gång såg alli för mycket »i svart». Eljest går det dem icke väl.
Däremot gaf han följande omdöme om fröken S—d: »Allvarlig,
men vänlig och angenäm; glad, men aldrig »uppsluppen och munter»;
älskvärd utan koketteri; intelligent och intressant, men utan
anspråk; samt först och sist: en trosvarm kristen, som icke döljer sin
kristendom, men bekänner utan ostentation, enkelt och kärleksfullt,
såsom hela hennes person är».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
